Radiodokumentär om Adoption

Tre kvinnor. Alla adopterade. Med olika livsberättelser, erfarenheter och upplevelser av adoption.

- Det är inte alls säkert att grunden finns för en relation bara för att du träffar din bilogiska familj, säger Anneli Weiner, 55 år och adopterad från Sverige och som idag har kontakt med sin bilogiska familj. 

Pappas näsa och mammas haka, vi söker gemensamma drag i ansiktet på våra biologiska föräldrar.
- Men sen då, vad gör du med den här biologiska relationen sedan? säger Anneli Weiner som berättar om den snåriga väg hon fått vandra för att hitta tillrätta i sina relationer. I den här dokumentären får du möta tre kvinnor med helt olika livshistorier och tankar kring sin adoption. En av dem kommer ursprungeligen från Colombia, en från Etiopien och en från Sverige. Alla adopterades bort när de var små. För många adopterade är det en självklarhet att söka sina rötter, både i ursprungslandet och att söka sin magmamma. Men Kori Everitt, 37 år och adopterad från Etiopien, säger att hon aldrig har känt det behovet.
- Nej, jag vill inte söka upp min biologiska familj! Jag är så nöjd så med den familj jag har, säger Kori Everitt.

Isabel Johansson däremot berättar att hon tänkt på sin biologiska mamma varenda dag. Isabel var bara 9 månader när hon kom till sin svenska familj.

- Innan jag träffade min biologiska mamma tänkte jag på henne varje dag. Jag hoppades att hon hade mat för dagen, säger Isabel Johansson, 22 år och adopterad från Colombia. Jag funderade på hur hon hade det, berättar Isabel.

Alldeles nyligen reste hon till Colombia och lyckades träffa sin biologiska mamma. Hon har precis börjat bygga på den nya, sköra relationen till sin familj där.

Päivi Kotka som har gjort dokumentären jobbar på Sveriges Radio Örebro. På söndag den 20 dec kl.22.05 hör vi tre olika berättelser om adoption.

Se hemsidan för info http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3103&artikel=3309487

Eller lyssna på  http://www.sr.se/webbradio/?id=3103&type=latestbroadcast&isBlock=0